historien om killen jag en gång kände.
Jag ska berätta om en kille som jag lärde känna för några år sedan. Världens charmtroll. Alltid glad och social mot allt och alla, även mig då såklart. Aldrig var han elak, dryg eller någonting sådant. Han var helt enkelt "perfekt"... Jaja, åren gick. Han blev äldre i åldern, men ju äldre han blev desto yngre i beteendet blev han. Denna kille hade jag ingen kontakt med på över 1 år. Men,, vi träffade varandra. Blev ett par igen. och självklart trodde jag att det var samma gamla gooa charmtroll som han en gång tidigare var. Men ack så fel man kunde ha.
I nuläget som är så kan jag inte ens förklara med ord hur han är. Jag känner inte igen honom längre. Han är helt förändrad. Inte den killen jag ville han skulle vara. Dryg, otrevlig, omogen mm...
han gjorde slut med mig, självklart var jag ledsen. HELA helgen satt jag ensam här hemma och bara grina och grina. Men... Det jag grinade över var INTE över att han gjort slut, utan för den person han blivit. Och självklart är han saknad.
Men det är inte han jag saknar. Det är hans personlighet för ca 2 år sen jag saknar. Men jag är ändå glad över att det blev som det blev. Det är nog bäst för mig, för att jag ska kunna må bra. han har inte "lekt" klart ännu, och det måste han självklart få göra. Ja det var väl den sanna historien om den "underbara" pojken som jag älskade över allt annat.
I nuläget som är så kan jag inte ens förklara med ord hur han är. Jag känner inte igen honom längre. Han är helt förändrad. Inte den killen jag ville han skulle vara. Dryg, otrevlig, omogen mm...
han gjorde slut med mig, självklart var jag ledsen. HELA helgen satt jag ensam här hemma och bara grina och grina. Men... Det jag grinade över var INTE över att han gjort slut, utan för den person han blivit. Och självklart är han saknad.
Men det är inte han jag saknar. Det är hans personlighet för ca 2 år sen jag saknar. Men jag är ändå glad över att det blev som det blev. Det är nog bäst för mig, för att jag ska kunna må bra. han har inte "lekt" klart ännu, och det måste han självklart få göra. Ja det var väl den sanna historien om den "underbara" pojken som jag älskade över allt annat.
Kommentarer
Postat av: hemlig
trist de dära.jag är som i samma situation som du i detta.hoppas du får må bra tids nog.Lycka till
Trackback
